Menlöshet mest.

Jag försöker, verkligen, att hålla hoppet uppe. Att orka vara positiv, både för min och alla andras skull. Men det trycker i bröstet och mungiporna har liksom fått blyvikter som tynger mer och mer. Hösten närmar sig med stormsteg och alla försvinner, alla utom jag. Jag blir kvar.

Jag drömde om mötet, de som jag antagligen aldrig kommer få uppleva i verkligheten. Men det gav mig tankarna tillbaka. Tankarna som måste bort. Men även om det var i sömnen så kanske det var bättre än inget. Jag vet inte.

Jag har bokat för 38000;- idag, det är ganska mycket. jag är duktig. det är mycket jobb nu. mycket jobb och lite annat. Men det gör inget för det finns inte mycket annat att vilja göra. Idag är en dålig dag. Idag är livet inte rättvist.
Men imorgon. Då, då kommer det vara annorlunda, jag känner det. det kan bara bli bättre!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback